Vad är det som stoppar dig?

För dig som läst de tidigare inläggen om nuläge och önskat läge är det dags att fundera på vilka saker som kan stå i vägen för din utveckling. I mitt fall är tid en starkt begränsande faktor i att uppnå flera av de mål jag har. Att tävla Ironman, swim-run och ultralöpning, parallellt med att vara småbarnsförälder och ambitiös i allt jag jobbar med ställer krav på extremt bra planering. Det innebär också att om jag vill behålla mina målsättningar, istället får jobba med antingen tidshorisonten för att uppfylla mina mål eller göra en omprioritering av vad jag lägger min tid på. I vissa fall har fördomar om vad andra ska tycka varit hinder för mig. I andra fall har det jag trott varit hinder faktiskt försvunnit när jag ifrågasätt dem. Oavsett vilka hinder du har för att ha ta dig från ditt nuläge till ditt önskade läge är första steget att sätta ord på dem. Det är inte alltid lätt. Ibland krävs det att någon ställer frågan om VARFÖR du inte redan är på väg mot ditt mål. Vad är det som stoppar dig från att ta första steget? Ta en kort stund och svara på följande tre frågor.

  1. Vilka motstånd (inre, yttre) hindrar dig från att ta action?
  2. Är det möjligt att nå dina mål från igår (om nej, gå tillbaka och fundera på om du vill ändra din målbild)?
  3. Vilka hinder har du kontroll över och vilka är utom din kontroll?

Vart är du på väg och vill du dit?

Det är svårt att utvecklas på rätt sätt om vi inte vet vart vi är på väg. Frågan i rubriken har jag lånat från Christer Olssons grymma bok med samma titel. Vet du vart du är på väg? Och om du vet det, är det dit du vill? Att sätta upp mål är för vissa av oss (mig inkluderad) något lätt, motiverande och roligt. För dig kanske det inte alls kommer naturligt. Oavsett vad DU känner hoppas jag kunna väcka en nyfikenhet på att åtminstone våga tänka lite på framtiden och vilken riktning du vill att ditt liv ska ta. Om du redan har tydliga målbilder vill jag att du tar lite extra tid att fundera på din drivkraft bakom dessa mål samt sätter en tidsram på dem. Om du är en person som inte vill planera längre in i framtiden än vad som händer nästa dag, tänker jag utmana dig och be dig försöka lyfta blicken till åtminstone 6-9 månader fram i tiden.

Det finns såklart även personer som är totalt nöjda över sitt nuläge vilket är helt underbart såklart. Jag är också väldigt tacksam och nöjd över mitt nuläge. Trots det finns det saker att sträva mot. Nya utmaningar eller problem att attackera. Det finns alltid ett nästa steg i utforskandet av vår fulla potential. Här kommer tre frågor. Skriv ner det du kommer på först. Lägg maximalt tio minuter vid första tillfället och kom hellre tillbaka till dessa frågor senare. Det finns en tanke i att inte ”övertänka” i detta läge.

  1. Hur ser din målbild ut för var du är om 6, 9, 12 eller 24 månader (välj EN tidshorisont)? Täck gärna in samma områden som du använde när du skrev ner ditt nuläge igår på fråga #1!
  2. Hur skulle det kännas att uppnå detta önskade läge (skriv gärna en målande beskrivning)?
  3. När du uppnått ditt resultat, vad kommer det leda till?

Var är du idag?

Det här är det andra (läs första här) inlägget i en kavalkad av adventskalenderinspirerade blogginlägg med syftet att ställa några frågor och ge några verktyg för att maximera chansen att nå dina mål. Det här är ett experiment från min sida för att se om det går att coacha dig som läsare via blogginlägg. Coacha bara genom det skrivna ordet. Jag brottas mycket med hur jag kan skala min coachfilosofi och metodik till fler utan att tappa fokus på de jag får förtroende av att coacha direkt. Detta är ett försök att ge dig verktyg och frågeställningar som kan ta dig ett steg närmare din fulla potential. Häng med och sprid gärna adventskalendern till familj och vänner. Det som kommer framöver är applicerbart oavsett vilka målsättningar DU har och vilka förändringar du vill göra i DITT liv. Inläggen första veckan är starkt inspirerade av Coach2Coachs modell NÖHRA. För er som vill dyka djupare rekommenderar jag starkt Kjell Enhagers helt nya bok. För att skapa en grund för vidare utveckling och för att ha något att applicera resten av julkalendern på vill jag idag att du ska pausa i fem minuter och ställa dig följande tre frågor. Skriv ner det du kommer på först. Tänk inte för länge. Det ska ta maximalt fem minuter.

  1. Hur ser ditt liv ut just nu (familj, jobb, träning, hälsa, vänner, intressen osv)?
  2. Vad är bra och hur värdesätter du det (högt, medium, lågt)?
  3. Vad kan bli bättre och finns det något som bekymrar dig specifikt?

Vi hörs imorgon!

Tänd ett ljus, och låt det brinna

Ett sätt som jag ofta inleder workshops eller föreläsningar på, är att tända ett ljus. För att tända ett ljus krävs någon form av gnista och för att skapa en gnista krävs någon form av tillförd energi. Mitt mål är att vara energin som tänder gnistan hos människor. Energi i form av några hjälpande ord, eller ett mer djupgående samtal. Energi i form av att leda genom exempel och visa att vi klarar så mycket mer än vad vi tror. Eller energi i form av ett leende eller en high-5. När väl gnistan är skapad och det finns något att antända så kan vi tända ljuset. Ett ljus är en väldigt bra analogi för oss människor. Vi kan bli utbrända om vi aldrig återhämtar oss. Vi kan bli antända av gnistor. Men framförallt, när vi väl brinner för något så är det inte många hinder som stoppar oss!

Jag funderar också ofta på vad som skiljer lättantända personer från andra. Har man fått ett glas vatten över sig i form av ett nederlag, en besvikelse eller en motgång tar det kanske ett tag innan veken torkar och man kan brinna igen. Men den torkar ju till slut. En veke som aldrig blivit antänd tar lite längre tid på sig att fatta eld än en veke som tidigare brunnit. Personer som hittat passionen och brunnit en gång, har ofta en benägenhet att vara mer lättantända. Såvida man inte blivit totalt utbränd.

Till viss del är vi stöpta (precis som ljus) till dem vi är och våra grundläggande värderingar och personlighet är ganska svår att ändra på. Det vi kan ändra på är våra tankar och vårt beteende. Att ändra tankemönster är inte alltid lätt men absolut inte omöjligt. Förresten är just tesen ”det är omöjligt” ett tankemönster som jag jobbar hårt för att människor inte ska fastna i. Jag gillar inte att placera personer i fack. En av mina grundläggande principer är att alla har så mycket mer potential i sig än vad man tror själv. Det är ett tankemönster som jag inte kommer omvärdera i första taget. Det innebär nämligen att jag själv också har mycket mer potential än vad jag hittills fattat. Även om jag ständigt pushar gränser för egen del är det befriande att veta att jag aldrig kommer komma fram till en vägg. Hinder är en helt annan sak. Hinder kommer jag att stöta på. Det kommer du också. Är det tillräcklig orsak att inte försöka? Glödlampan som ofta används som arketypen för en bra idé var faktiskt ett resultat av närmare 700 iterationer av trial and error. Edison fick inte alls idén som en blixt från klar himmel. Han vägrade att tro att de hinder som han stötte på var slutet på sökandet. Varje misslyckat försök tog honom istället ett steg närmare framgång. Glödlampor är bra på att lysa upp sin omgivning. Precis som ljus. Ett brinnande ljus sprider glädje, ljus och värme runt sig. Om vi brinner för det vi gör spiller det över på andra, och nya gnistor tänds. Keep on burning!