10 sista-minuten-tips för Ironman

”Swim 2.4 miles, bike 112 miles, run 26.2 miles, and brag for the rest of your life. Whoever finishes, we´ll call an Ironman.”

John Collins

Grattis till att ha antagit utmaningen! Att anmäla sig, träna för och genomföra ett Ironmanlopp är inte bara ett fantastiskt sätt att hylla livet och den inneboende potential som vi alla har. Det är också ett av de bästa sätten att utvecklas som person och inspirera människor runt omkring till att våga anta fler utmaningar. Genom att klara något som verkar omöjligt med stark vilja, hårt jobb och rätt mindset, är jag övertygad om att du påverkar fler än du tror. Och därmed gör du världen runtomkring dig lite bättre! Här kommer mina absolut bästa tips för att få ut din fulla Ironmanpotential på tävlingsdagen!

#1 SAMLA ENERGI

Fokus sista veckan inför tävlingen bör vara att samla energi, såväl fysisk som mental. Ge dig själv förutsättningar för att sova bra, och ta gärna en powernap mitt på dagen om du sovit dåligt någon natt. Att man sover lite halvdåligt sista natten innan tävling är ganska vanligt, så satsa på en rejäl natts sömn näst sista natten istället! Se till att äta ordentligt, och framförallt ät mat du vet att du mår bra av och prova inget nytt som du inte vet funkar. Sista två dagarna är det bra att dricka ett par extra glas vatten med resorb för att vara i bra vätske- och saltbalans inför start. Kör korta och relativt lätta träningspass som gör dig piggare och inte tar för mycket kraft (mer om detta under tips sju nedan). Ta chansen att visualisera dig själv på upploppet genom att besöka målet kvällen innan eller på morgonen innan start. Ledarskapsgurun Steven R Covey pekar på att för att lyckas i livet bör man alltid starta med slutet i sikte. Försök hitta känslan du vill ha när du når upploppet och låt den fylla dig med energi. Gå in i din egen lilla bubbla på tävlingsmorgonen. Finns det något som får dig att hitta rätt mentalt tillstånd? 2015 var jag i Barcelona för att kvala till Kona. För att hitta rätt lugn inför start gick jag en runda för mig själv på stranden och tittade på soluppgången. Helt inne i min egen lilla bubbla. Kanske har du en sång som du förknippar med en tidigare bra prestation eller upplevelse? Fortfarande idag kan jag få rysningar av Kentas Just idag är jag stark som spelades inför min första Järnmannentävling i Kalmar för nio år sedan.

#2 HITTA DINA DRIVKRAFTER

Varför vill du genomföra din Ironman? Att gå till botten med varför är en teknik som både Toyota populariserade för problemlösning inom bilindustrin och Simon Sinek lyfter fram i boken Start with why som den vinnande strategin för de företag som vill bygga en lojal kundskara och överleva i dagens konkurrensutsatta värld. För egen del har just klarhet i vad som driver mig, hjälpt mig otaliga gånger under tuffa lopp. Om kroppen skriker stopp, måste vi lita på att hjärnan är klar över varför vi ändå ska fortsätta. För vem utöver dig själv får din Ironmanmålgång betydelse? Finns det fler som vill att du ska lyckas och vilka långsiktiga konsekvenser får det om du ger upp eller genomför loppet trots att det är tufft? I boken How bad do you want it, pekar Matt Fitzgerald på att det är atleterna med starkast drivkraft som vinner, inte de som är mest vältränade. Första gången jag genomförde Järnmannen var min stora drivkraft att bevisa för mig själv att jag kunde. Du känner säkert igen dig. Numera är min stora drivkraft att vara en förebild för mina barn och inspirera människor runtomkring. Att visa att hårt jobb kombinerat med stora drömmar faktiskt kan leda oss till att leva Ironmans motto Nothing is impossible.

#3 SE DIG SJÄLV SOM EN HJÄLTE

Ordet hero kommer från det grekiska ordet heros som fritt översatt betyder beskyddare. En hjälte har styrka för två. Att ställa sig på startlinjen i en Ironman innebär att många personer runtomkring ser dig som hjälte. Så varför inte låna deras bild och uppgradera din självbild? Du vågar mer än gemene man. Och du beskyddar teorin om att vi har mer potential inom oss än vi tror genom dina heroiska insatser på tävlingsbanan. Du är en inspiratör för din omgivning. Genom dina handlingar visar du att nästan ingenting är omöjligt. Och utmanar status quo. Du är inte bara en hjälte. Du är en ledare, en vägvisare och frontfigur när det gäller att testa de mänskliga gränserna. Var stolt över det!

#4 TA HAND OM MY BUSINESS

Den amerikanska författaren och självhjälpsgurun Byron Katie ger oss en enkel modell för optimal prestation och välmående. Hon pratar om Gods business (saker ingen människa kan påverka), Your business (saker andra människor kan påverka) och My Business (saker jag själv kan påverka). Om vi antar att ditt fokus till 20% ligger på Gods business och till 50% ligger på Your business, har du bara 30% över till det du själv har kontroll över. Hur kan du se till att lägga 100% av ditt fokus på saker DU kan kontrollera inför tävlingen? I Hawaiis varma, salta och vågiga vatten trängdes jag hösten 2016 med de absolut mest vältränade människorna på jorden om en bra startposition. Den legendariska startkanonen skulle snart ljuda och man kunde verkligen ta på stämningen i den lilla staden Kona. Det hade varit väldigt lätt att fokusera på och oroa sig för vädret. Det skulle bli både blåsigt och varmt framåt dagen. Och havet bjöd både på strömmar och böljande vågor. Vädret var dock helt utanför min kontroll (gods business). Alla andra såg både vältränade och rutinerade ut. Jag hade antagligen inte alls tränat lika mycket som dem. Men alla andras uppladdning var också helt utanför min kontroll (your business). Det enda som hjälpte mig behålla lugnet den där morgonen på Hawaii var en fråga till mig själv. Finns det något mer JAG kan göra? Eftersom svaret just då i vattnet innan start var NEJ, kunde jag hitta lugnet igen och faktiskt tillåta mig själv att njuta av stunden! Dagen jag hade längtat efter var faktiskt här. Så fråga dig själv både innan start och under loppet. Finns det något mer jag kan göra för att maximera mina chanser att nå min Ironmanpotential? Oftast finns det mer att göra, och då vet du vad du bör ha 100% fokus på!

#5 LYSSNA INTE PÅ ANDRAS STRATEGIER

2008 satt jag som nybörjare på min första race briefing. Jag sög åt mig av andras erfarenheter och strategier och en känsla av att jag inte hade koll spred sig. Drick såhär mycket, ät detta, håll detta tempot och se till att pumpa cykeln på rätt sätt! Råden var många, men inte speciellt dyra. För varje råd jag fick blev jag mer förvirrad. Alla verkade ju ha olika recept för att nå sitt mål. Och denna insikt räddade mig. Det finns antagligen lika många strategier för Ironman som det finns tävlanden på startlinjen. Det bästa rådet jag kan ge i sista stund är att lita på din intuition och erfarenhet och sluta lyssna på andras strategier. Hitta DIN egen väg och tävla som du har tränat. Hämta energi från faktumet att du är i ett unikt sammanhang av hjältar lika dig själv, men våga stänga in dig i din bubbla när det kommer till att välja hur du lägger upp ditt lopp. Ta gärna råd av någon du litar på, och som kan sätta sig in i din situation, men var väldigt försiktig med att kopiera någon annans strategi rakt av. Ironman är en väldigt komplex sport och den kräver individuella strategier. Tävla med den energi och vätska som du tränat med. Kolhydratladda inte med enorma mängder pasta eller Vitargo om du inte brukar gör det. Hitta DIN plan och utgå från den.

#6 MINIMERA MENTAL STRESS

Forskning på cyklister har visat att efter en svår mental uppgift sjunker den fysiska prestationsförmågan. Eftersom hjärnan styr både upplevd ansträngning och hur nära max vi vågar ligga, verkar det som om svåra beslut inför en ansträngning påverkar hur hårt vi kan pressa oss. Annan forskning på willpower visar att vi också ”förbrukar” viljestyrka om varje rätt beslut kräver mental energi. Vad innebär detta för din uppladdning inför Ironman? Genom att ha en plan för sista veckan innan tävling som innefattar träning, sömn, fixande med utrustning, incheckning och rutiner för tävlingsmorgonen, blir det lättare för hjärnan och du slipper ta en massa kluriga beslut i sista stund. En plan att följa gör att du slipper förbruka mental energi inför tävlingen och hjälper dig att hålla stressnivån låg. Onödigt mycket stress de sista två dagarna innan tävling är antagligen den sämsta uppladdningen man kan ha. Hur kan du göra det så lätt för dig som möjligt så att all mental energi sparas till när du verkligen behöver den under tuffa perioder i loppet?

#7 KÖR ETT TRIGENREP OCH BEHÅLL KÄNSLAN

Luc van Lierde var en framstående profil inom Ironmansporten under några år på slutet av 90-talet. Han hade både världsrekord på Ironman och banrekordet på Ironman Hawaii långt in på 2000-talet. Ett av Lucs knep var att under uppladdningen inför en tävling köra ett antal ”trigenrep” där han satte ihop alla tre sporterna i ett och samma träningspass för att simulera känslan under tävling. Fast på mycket kortare distanser. Efter min första Järnmannentävling 2008 började jag gräva djupt i skattgömmorna efter vad världens bästa Ironmanatleter använde för knep för att vara i toppform på tävlingsdagen. Ett annat knep som jag hittade var att se till att inte ha mer än 48 timmar mellan träningspass i respektive gren de sista veckorna inför tävling. För att behålla sim-, cykel- och löpkänslan och inte tappa den mellan varje pass. Numera har jag utformat en guide till träning under tävlingsveckan till alla jag coachar. Allt för att minimera krångel och mental stress innan tävling. Om du ska tävla på lördagen skulle du kunna köra ett trigenrep på måndagen. Simma tisdag och torsdag, cykla onsdag och fredag (kort och lätt). Och springa onsdag och torsdag (kort och lätt). Man pratar om muskelminne och vattenkänsla. Viss forskning finns visserligen, men för mig räcker det i detta fall att studera världens bästa, testa det själv och sen rekommendera det till dig!

#8 PLANERA DET OVÄNTADE

Om det är något jag lärt mig av uthållighetsidrottande är det att det alltid händer något oväntat inför eller under tävling. Så det är bättre att vara beredd på att något oväntat händer än att bli överraskad. Punktering, tappade energiförpackningar, en spark under simningen eller kramp när man som minst vill ha det. Se till att bli grym på att hantera oväntade saker så kommer du hålla en väldigt hög lägstanivå. Tänk igenom hur du ska förhålla dig till oväntade eller tuffa situationer under loppet. Ju mindre mental energi du behöver lägga när något händer desto mer kraft har du kvar till att fortsätta prestera. Den bästa reaktionen är oftast att behålla lugnet och bestämma sig för att mentalt starta om. Och såklart se till att inför loppet ta höjd för det oväntade som kan hända. Ha med extra slang/däck/kolsyrepatroner om du skulle få punka. Ha en backup-plan för energi och vätska om du skulle missa en station. Ha med de insexsnycklar som behövs för de mest grundläggande inställningarna på din cykel. Väl inne i loppet, och efter en väldigt bra simning, var jag mitt i hetluften på Queen K på Hawaii i höstas, när jag märkte att jag nästan satt på huk och cyklade. Jag insåg att det var sadelstolpen som hade glidit ner och förstod att jag skulle bli tvungen att stanna. Det var inte bara en grym pace line jag tappade när jag stannade, jag tappade även fokuset totalt. De negativa tankarna snurrade i huvudet. Varför skulle detta hända just här, på VM, på det viktigaste loppet i min karriär? För första gången hade jag dock tagit med insexnycklar och kunde på ett par minuter få tillbaka sadelhöjden igen. Jag tackade mig själv för att jag inför loppet hade tagit hand om My business och tagit med verktyg. Men flera kilometer senare hade jag fortfarande ett mentalt tjatter i huvudet. Tänk om det inte hade hänt? Jag skulle kollat cykeln noggrannare innan start. Är det något mer som sitter löst? Tills jag bestämde mig för att göra en mental omstart. Det enda jag kunde påverka nu var resten av tävlingen. Och det var dags att lägga 100% fokus framåt. Så vad som än händer under loppet, kan du alltid göra en mental omstart. Att välja att prestera ditt bästa på det som är kvar snarare än att fundera på det som redan varit! Vid ett par tillfällen har jag fått chansen att träffa legenden Mark Allen, sexfaldig vinnare av Ironman Hawaii. Jag har alltid varit fascinerad av hans sätt att hantera tuffa situationer. Jag frågade vad mental styrka var för honom och fick svaret att det är förmågan att stänga av de negativa tankarna och få tyst på alla röster som skriker stopp. Precis som allt annat är ju detta en träningssak, men det ligger mycket visdom i att om vi skulle lyssna på alla tankar som vill få oss att sluta, skulle vi antagligen inte ens komma till startlinjen! Mental styrka är i mina ögon förmågan att kontrollera sin respons till allt som händer, och välja den respons som är klokast och mest framåtfokuserad i varje givet ögonblick.

#9 VAR BEREDD PÅ SMÄRTA

Ironman är inte en walk in the park. Det kommer göra ont. Och alla har ont någon gång under loppet. Det kommer med paketet. Det bästa vi kan göra är att välkomna smärtan när den kommer och komma ihåg att hjärnan alltid kommer sätta stopp innan det blir någon fara för kroppen (såvida du är frisk och inte äter mediciner som påverkar omdömet). Chris McCormack, som jag följde nära under hans storhetstid, pratade om att nyckeln till en bra prestation var att kunna embrace the suck. Omfamna smärtan fritt översatt. Om vi kan se smärtan som något tillfälligt som kommer försvinna efter vi gått i mål. Som ett sätt att bli starkare och som en följd av att vi är på väg att göra något extraordinärt. Då kanske den blir lite lättare att hantera. Det har sagts att Ironman är en tävling i vem som hanterar smärta bäst och faktum är att det ligger endel i det. Kvinnor som fött barn bör därför ha ett övertag när det gäller denna aspekt av att komma nära sin fulla potential på Ironman! Många gånger har mantrat pain is temporary, pride is forever räddat mig när jag bara velat lägga mig i diket och ge upp!

#10 TACKSAMHETSTRICKET

Mitt sista tips, som faktiskt är applicerbart överallt i livet, är att påminna dig själv om allt du har att vara tacksam för. Psykologiforskning från bla Sonya Lyubomirsky, författare till The how of happiness och flera andra bra böcker, visar att människor som regelbundet visar tacksamhet, oavsett till vad, är avsevärt lyckligare än andra. I ett tillstånd av tacksamhet och lycka är jag övertygad om att vi presterar bättre. Var tacksam för att du är i bra form och att du är på väg att göra något som bara någon promille av Sveriges befolkning klarar av. Känn tacksamhet för den träning du gjort och den hälsoeffekt du fått (snarare än att fokusera på den träning du inte gjort). Under loppet är det oftast smartare att fokusera på det du redan klarat av än det som är kvar. Just tacksamhet har räddat mig från negativa tankespiraler under flera Ironmanlopp. När det gör som mest ont, och du tycker som mest synd om dig själv, påminn dig om att du faktiskt lever din dröm och är mitt inne i det som du sett fram emot under ett antal månader eller år. När du korsar mållinjen och hör orden You are an Ironman, då finns det mycket att vara tacksam för!

”Run if you can, walk if you have to, crawl if you must.

Just never give up!”

Dean Karnazes

Share

Att våga lita på sig själv och andra

Hemligheten bakom snabbväxande företag, snabba beslut, starkt ledarskap och välmående medarbetare

På mitt första riktiga jobb hamnade jag i ett multinationellt och multikulturellt team med hög press. Vi åkte Europa runt och missionerade om våra produkter. Några år tidigare hade kulturkrocken mellan japansk hierarki och svensk konsensus ägt rum när Sony och Ericsson slagits ihop. Halva arbetsstyrkan stannade kvar på jobbet till sen kväll eftersom chefen fortfarande var kvar. Resten gick vid tre för att hämta barnen eller hunden på dagis. Jag hittade en gyllene medelväg. Jag fick bevittna kulturkrocken från insidan. I efterhand kan jag undra hur vi lyckades få de resultaten vi fick. Försäljningen blomstrade och pengarna flödade. Vi jobbade trots allt som ett team.

Snabbt blev det tydligt att jag samarbetade bättre med vissa personer än andra. Och det hade inget med ursprung och kultur att göra. Vad var hemligheten? Två personer jag jobbade extra bra med var från Japan och Sydafrika. Medan jag aldrig riktigt klickade med min indiska chef och tyska kollega.

I de fall där tilliten var hög, kommunikationen öppen och vi gjorde det vi sa att vi skulle göra, nådde vi enormt bra resultat. Och när tilliten saknades tog allt lång tid och blev inte lika bra. Insikten är att den största hemligheten till välmående och resultat är att vi kan lita på personer i vår närhet. Hur ser du till att omge dig med personer du litar på? Och hur ser du till att dina kollegor kan lita på dig?

Det första steget i att bli mer trovärdig, är att lita på sig själv. Om jag redan efter ett par veckor sviker mitt nyårslöfte till mig själv, vad händer med min självtillit? Och vilken signal skickar jag till folk runtomkring? Det finns ytterligare en aspekt i att lita på sig själv. Vi tenderar att känna mindre förtroende för andra, om vi har lågt förtroende för oss själva. En arbetsplats där man varken litar på sig själv eller på andra, kan knappast nå sin fulla potential, eller hur?

Forskning visar att när tilliten i ett team är hög, blir resultaten bättre, beslut tas snabbare och man sparar både tid och pengar på att undvika dubbeljobb. Har du varit med om arbetsplatser där varje teammöte föregås av taktiksnack i subgrupper, och följs av eftersnack i samma grupper? Varje möte skapar tre möten. Kanske har du också varit med om motsatsen? Nyligen spenderade jag nästan tre timmar i ett planeringsmöte med två kollegor. Hög energi, högt till tak, rak kommunikation, inga krusiduller. Snabba beslut. Nya idéer. Tydliga ansvarsområden. Vi producerade lika mycket på tre timmar som en lågpresterande grupp gör på i bästa fall en vecka. Och i värsta fall aldrig. Vad var hemligheten? Högt förtroende.

Vad krävs för att du ska utveckla förtroende för en annan person? Stephen MR Covey beskriver i sin bok The speed of trust hur tillit och trovärdighet byggs på karaktär och kompetens. Karaktär innebär att vi lever som vi lär och gör det vi säger att vi ska göra, utan baktankar. Kompetens betyder att vi hela tiden ser till att utvecklas, lära nytt och nå bra resultat. En person som gör det andra förväntar sig, och dessutom är kompetent för sitt jobb, är en person som du kommer att lita på. Hur ser du till att bli den mest trovärdiga personen i din organisation?

Share

Framtidens jobb

Hur förbereder vi oss för framtidens arbetsmarknad och vad kan vi lära av filmbranschen?

Våren 2015 träffade jag Christofer Karltorp, VD för det amerikanska bolaget Zerply under en resa till San Francisco. Vad Christofer hade insett flera år innan resten av världen var att framtidens arbetsmarknad kommer se helt annorlunda ut än vad den gör idag. Zerply tillhandahåller en självlärande plattform som kopplar ihop skådespelare, animatörer och klippare med regissörer för att skapa mindre inaktiv tid för frilansande kreativa människor och ett sätt för regissörer att få tag i de bästa. Filmbranschen må vara konservativ på många sätt, men sättet att jobba med frilansande experter som under en kort period sätts samman för att prestera ett resultat tror jag är framtiden. Heltidsanställningar med kontorstider är en kvarleva från industrisamhället, och precis som i många andra fall har vårt beteende inte hunnit med i teknikskiftet till den digitala verkligheten. Den nya generationen som kommer ut i arbetslivet har helt andra förväntningar på ständiga utmaningar och frihet. Vi kommer bli ett samhälle fullt av frilansande experter som vid givna tidpunkter samlas kring gemensamma uppgifter och sedan formerar nya konstellationer.

Du som individ behöver bygga ditt eget varumärke på arbetsmarknaden. Detta är i grunden inget nytt. Men med mer frilansande skruvas betydelsen av ett personligt varumärke på arbetsmarknaden upp. Att kunna kommunicera dina unika styrkor blir ett måste. Varje individ blir som ett litet företag som hela tiden måste försvara sin existens. Balansen mellan att verka rastlös för att du byter uppdrag ofta och risken att fastna för länge på ett och samma jobb, blir alltmer delikat. Kunskap som är aktuell idag, är passé om fem år. Att vara förbättringsbenägen blir allt viktigare. Om du inte är i utveckling, är du i avveckling.

Och så har vi artificiell intelligens (AI) och maskininlärning som kommer förändra en bransch efter en annan. Google vet redan vad du letar efter, trots att du inte hunnit skriva färdigt. Amazon vet redan vilka böcker du gillar baserat på dina och andras tidigare köp. Dagens superdatorer kan redan ställa vissa cancerdiagnoser bättre än läkare. Med tillgång till tusentals patientfall kan slutsatser dras som en enskild läkare inte kommer i närheten av. Den nya generationen kommer kräva en helt annan service både inom vård och andra sektorer. Och detta är bara början. Första steget var automatisering av grundläggande arbetsuppgifter som vi som människor ändå inte ville göra. Men det som händer nu är att datorerna utför komplexa uppgifter, diagnoser och analyser många gånger bättre än vad vi någonsin kommer kunna göra. För att vara relevant på arbetsmarknaden i framtiden gäller det att komplettera snarare än konkurrera med datorerna. Jag tror att mänsklig omtanke, förståelse för relationer, kreativitet, etik och kommunikation är framtidens nyckelkompetenser. I kombination med förmågan och viljan att hela tiden lära sig nytt. Omfamna förändringen, så kommer du ligga steget före. Framtiden är här för att stanna.

Share

Genicirkeln

”Vi blir ett genomsnitt av de fem personer vi spenderar mest tid med” Jim Rohn

Vem hämtar du inspiration och kunskap ifrån? Har du personer i din omgivning som du verkligen klickar med och får energi av? Jag tror inte det finns några vetenskapliga bevis för att vi blir ett genomsnitt av de personer vi spenderar mest tid med eller läser flest böcker om. Men det ligger ändå en hel del klokskap i detta uttalande av Jim Rohn. Om vi ska kunna vara i ständig utveckling och må bra är det avgörande att vi väljer våra informationskällor och favoritpersoner med omsorg. Vi är sociala varelser som påverkas av andra. Så det gäller att se till att vi påverkas av rätt personer. Alla intryck vi möts av formar våra tankar. Våra tankar formar vårt beteende och vårt beteende formar våra resultat. Vem låter du influera dina tankar? Vilken typ av böcker läser du? Vilken media konsumerar du? Vem omringar du dig med?

Om det enda vi träffas av är nyhetssändningar på TV där 90 % av nyheterna är negativa händelser är detta vad vår hjärna matas med. Hur tror du hjärnan reagerar på alla negativa händelser? Du blir lite mer orolig, lite mer försiktig och lite mer restriktiv mot främlingar. Över tid är detta allvarligt. För hur ska vi kunna leva livet till fullo om vi hela tiden är rädda, oroliga och försiktiga? Har du tänkt på att det antagligen händer lika många bra saker i världen som dåliga? Varje dag räddas tusentals liv, forskare hittar nya behandlingsmetoder för dödliga sjukdomar, människor är snälla utan anledning och barn föds. Varför är det inte 50/50 i nyhetssändningarna? Jag tror att det finns en anledning. Känslor som oro, rädsla och spänning trumfar glädje, tacksamhet och lugn när det gäller att hålla kvar TV-tittaren vid skärmen. Många massmedier lever på att folk stannar vid skärmen. Räkna mängden tid som läggs på negativa kontra positiva nyheter nästa gång du ser en nyhetssändning på TV! Men en motrörelse är på gång. Good News Magazine är ett bra exempel.

Det blir allt viktigare att skapa en egen genicirkel runtomkring sig. Att välja människor, böcker, idéer eller media som bygger upp och leder till utveckling. Hur omger du dig med människor som får fram dina bästa sidor? Du har säkert förebilder eller människor du kan lära mycket av. De är inte alltid fysiskt närvarande i ditt liv men böcker, podcasts och annan media kan vara ett väldigt effektivt sätt att spendera tid med dem. Ett bra sätt att ta reda på om en person får ingå i din genicirkel är att fundera på om du blir glad, inspirerad, kreativ, hoppfull och lär dig nya saker när du interagerar med personen i fråga. Det är de huvudsakliga grundkriterierna. Ta några minuter och fundera på vem du vill ha med. Rita en cirkel på ett papper och skriv in namnet på dina fem genier!

Share

Coachande föräldraskap

Frågor, frihet, ansvar och självständighet

I mina ögon är vi är alla ledare. Ledarskap handlar inte om att vara chef. Ledarskap handlar om att få människor runtomkring att växa. Att stötta, utmana och lyssna så att varje individ kan bli den bästa versionen av sig själv. För mig handlar ledarskap om att först leda sig själv för att kunna leda andra. Fler och fler anammar ett coachande ledarskap. Att fråga istället för att ge svar. Att lyssna och utmana mer än att delegera eller peka med hela handen. Men vad har detta att göra med föräldraskap?

Är inte föräldraskap det absolut viktigaste ledarskapet vi har? Är du förälder, jobbar med barn eller har barnbarn, är du automatiskt en ledare. Aldrig tidigare har våra barn haft fler valmöjligheter. Omvärldens accelererande influenser sätter stora krav på självständiga barn och ungdomar. Initiativförmåga, kreativitet och social förmåga är de absolut viktigaste egenskaperna i dagens arbetsliv. Min övertygelse är att ett coachande förhållningssätt är det absolut bästa sättet att bygga barns och ungdomars initiativförmåga och självförtroende. Ett coachande föräldraskap helt enkelt. Motsatsen är att alltid ha de bästa svaren själv. Att peka med hela handen istället för att locka fram nya sätt att se på världen. Att prata snarare än att lyssna. Att överföra sina egna rädslor, osäkerheter och begränsningar på människor runtomkring. Skulle du vilja ha en sådan chef?

Jag tror att alla föräldrar vill att just deras barn ska klara sig bra i livet. Trots det upplever jag att många barn och ungdomar inte får chansen att lyckas. Behovet av att känna oss behövda gör att vi som föräldrar ibland omedvetet hindrar barnen från att utvecklas till självständiga individer. Färdiga svar istället för öppna frågor. Projicerade rädslor och begränsningar. Håll dig inom boxen. Var som alla andra.

Hur tar vi vårt föräldraskap på allvar? Hämtar influenser från de senaste rönen inom ledarskapsforskning? Låt oss inse att vi, oavsett vi vill eller inte, är ledare varje dag. Jag skriver lika mycket till mig själv som till dig. Som ett sätt att påminna mig om att varje dag välja vilken ledare jag vill vara. Hur leder vi det viktigaste vi har mot att bli självständiga, kreativa, initiativrika individer? Jag tror vi bör lyssna mer än vi pratar. Ställa öppna frågor istället för att leverera svar. Ge frihet och ansvar. Låta barnen testa sina gränser. Lära dem att ansvaret för framtiden inte ligger hos någon annan. Ibland kanske det tar längre tid. Ibland slutar det i tårar. Men i längden vinner vi alla. Inte minst våra barn.

Share

Var snäll mot dig själv – tankar om självförtroende

Du har säkert, precis som jag, många människor i ditt liv som du har stort förtroende för. Kanske har du också varit med om motsatsen. Vad krävs för att du ska bygga förtroende för en annan människa?

I min värld är grunden i att bygga förtroende att hålla vad man lovar. Om du bestämmer träff med din kompis på gymmet, förväntar du dig att att ni ses där, eller hur? Om någon lovar att fixa den där uppgiften på jobbet, förväntar du dig väl att den blir gjord? Ganska okomplicerat. Ändå krånglar vi till det när det gäller vårt egna förtroende. Vårt självförtroende. Jag skulle vilja be dig skriva ner TRE saker som bör vara uppfyllda för att du ska känna förtroende för någon annan.

Och sedan vänder du det till dig själv. Håller du löften till dig själv? Gör du det du tänkt göra eller låter du distraktion eller andra människor hålla dig tillbaka? Om jag har bestämt träff med mig själv på gymmet, men väljer att inte gå dit, hur påverkar det förtroendet för mig själv? Om jag har bestämt mig för att fixa en viktig uppgift på jobbet, men inte har gjort den när jag går hem, kan jag då lita på min förmåga att leverera?

Med denna enkla övning går det att bryta en nedåtgående spiral. Börja uppfylla dina egna löften till dig själv, så ökar förtroendet. Några små dagliga löften som uppfylls ger ett riktigt starkt självförtroende över tid. Att jobba med sitt självförtroende kan verka svårt och komplext men måste det verkligen vara det?

Vår självbild och självkänsla påverkar också hur vi mår och presterar. Jag upplever att de allra flesta i dagens samhälle är alldeles för hårda mot sig själva. Om vi redan i förväg satt en begränsning på oss själva, hur troligt är det då att vi kommer nå vår fulla potential? Saker vi intalar oss, påverkar vår självbild. Vår självbild påverkar hur vi agerar. Vårt agerande påverkar våra resultat. Och våra resultat påverkar hur vi mår. Om vi vill må bättre, behöver vi börja med att intala oss rätt saker.

Jag kan inte. Jag har inte talang för. Jag har aldrig varit bra på. Listan kan göras lång över mentala begränsningar vi dagligen sätter på oss själva. Hur påverkas vår självbild och självkänsla om vi bestämt oss för att vi INTE KAN? Och hur agerar vi med den självbilden? Bli medveten om vilka begränsningar du sätter på dig själv. Det är en mänsklig försvarsmekanism att inte ta ut svängarna ordentligt. I dagens trygga samhälle kan vi dock tillåta oss att ifrågasätta denna försvarsmekanism. Den hindrar oss från att leva vår fulla potential.

Share

24 år och vilsen – en historia om identitet

För tolv år sedan hände något intressant i mitt liv. Jag gick från att vara en ambitiös student i Lund, till en tillvaro av osäkerhet då det verkade omöjligt att få något av de jobb jag sökte. Jag tog mig framåt med diverse ströjobb och kurser men för varje nej jag fick från mina potentiella arbetsgivare, fick min självbild sig en känga. Vi hade precis gift oss, jag och min fru, och att ha denna fasta punkt i livet hjälpte till att hålla mig flytande.

Jag blev efter ett tag osäker på vem jag var. Det är konstigt egentligen att ett jobb eller yrke kan ge en känsla av att man betyder något. Men just avsaknaden av en titel på ett visitkort och en plats i någons organisationsschema påverkade mig mer än vad jag erkände för mig själv. Så plötsligt en dag, hittade jag något att hänga upp min identitet på. Jag hittade en löpargrupp som tre gånger i veckan sprang tillsammans. Jag bestämde mig för att hänga på. Efter det första intervallpasset var jag så trött att jag knappt tog mig hem. Lungorna brände av den kalla, fuktiga höstluften. Men jag kunde inte få nog. Två hårda intervallpass i veckan och ett längre pass på helgen. Äntligen hade jag något att hänga upp min vecka på. Jag hade hittat en ny identitet. Att ta ut sig fullständigt, iklädd löpartights som på den tiden fortfarande fångade en hel del blickar, tillsammans med mina nyfunna kompisar, vände min nedåtgående självbildsspiral. Jag började se på mig själv på ett nytt sätt, och hade en tydlig bild över vad jag strävade efter att bli. Jag ville klara att springa ett marathon.

Några månader senare, på en anställningsintervju för ett utmanande och roligt jobb hos min drömarbetsgivare, fick jag frågan om vad jag drömde om i livet. En av sakerna jag med glöd i blicken fick fram var att jag ville springa marathon. För att jag älskade att springa, och för att det kändes som den ultimata utmaningen. Jag tror passionen lyste igenom. Jag tror det påverkade deras bild av mig. Jag var trygg i min nyfunna identitet, och inte längre lika desperat i mitt sökande efter ett jobb. Jag fick jobbet.

Idag har jag insett vikten av att känna en identitet i något. Vi som människor mår inte bra av att inte ha ett sammanhang. Vi vill känna mening. Vi vill ha något att bli bättre på. Och vi vill ha kontroll på våra egna liv. Jag hade aldrig kunnat drömma om vad det där första stenhårda intervallpasset skulle komma att leda till. Men idag är jag så glad att jag inte fick något av de där jobben jag sökte i desperat jakt på en ny identitet.

Share

Vänd negativa tankar till positiv energi

Har du tänkt på att nästan alla människor vi idag ser som framgångsrika inom sina respektive områden, någon gång i livet gått igenom tuffa perioder?

Steve Jobs, Martin Luther King, Nelson Mandela, Thomas Edison och Patrik Sjöberg. Listan kan göras lång. Personer som vi idag ser som extremt framgångsrika upplevde tidigt i livet trauman som kunde fått tragiska konsekvenser. Men på något sätt lyckades dessa personer vända motgången till positiv energi och drivkraft. Men lika många som mött liknande motgångar har istället valt den enkla vägen. Att ge upp och begränsa sig själva för resten av livet. Den stora lärdomen här är, i mina ögon, att för att vända negativa upplevelser till positiv energi, krävs det att man väljer att stärkas av dem. What doesn´t kill you makes you stronger. Att frivilligt ge sig på tuffa utmaningar, innan livet kastar sina utmaningar på oss, kan vara ett sätt att simulera trauman för att bli bättre på att vända tuffa situationer till något positivt.

Vi har nog alla någon gång tänkt att vi inte duger eller räcker till. Och det är nog ganska mänskligt att då och då hamna i sådana tankebanor. Något som har hjälpt mig många gånger är att hitta andra som varit i samma situation och som lyckats ta sig vidare. Att hitta förebilder är helt klart en strategi värd att prova. För att verkligen kunna identifiera sig med förebilder finns en viktig nyckel. De har också börjat från noll en gång i tiden. Det är nog bara i kungafamiljen man föds rik och känd. Alla andra har jobbat sig förbi ett antal hinder längs vägen mot framgång. En fot framför den andra, varje dag. Det blir många steg under en livstid. Så låt förebilden ge en riktning, men börja sedan gå i din egen takt.

Ett väldigt effektivt sätt att vända en negativ tanke till något positivt är att sätta en ny ram på den. Denna teknik kallas ofta för omramning. Det är inte alltid lätt att göra själv, men be gärna någon nära om hjälp att sätta en ny ram på dina tankar. När mina barn var små, och var mycket vakna på natten, var jag ibland så trött att jag inte visste var jag skulle ta vägen. Jag hittade då på två ramar som satte denna negativa upplevelse i nytt ljus. Min första tanke var att jag var tacksam att vi hade kunnat få barn. Min andra tanke var att jag antagligen om 20 år kommer sakna att sitta vid sidan av deras sängar och klappa dem på ryggen. Två enkla omramningar, som gjorde att en jobbig situation vändes till något positivt. Enkelt men inte alltid lätt.

Share

Drömmar, mål och mindset

Vad skiljer människor som ser till att uppfylla sina drömmar från andra? Inte så väldigt mycket visar det sig. Men tydliga målbilder och mindset är två viktiga pusselbitar.

Oavsett om du har stenkoll på vad du vill uppnå i livet eller inte tänker jag utmana dig lite. Kanske har du redan en lista på saker du vill göra innan du dör. De allra flesta sätter dock mål som ligger några månader fram i tiden, jobbar sig dit, omvärderar sedan nuläget och sätter nya mål. Det finns inget rätt eller fel men det finns knep för att nå sina drömmar och mål. Jag skulle vilja utmana dig med ett par frågor. Välj dem som du känner dig mest träffad av.

Har du långsiktiga drömmar som du INTE är på väg mot ännu? I så fall, vilket är det absolut första steget du måste ta för att sätta bollen i rullning? När ska du göra det? Vad gör du efter det? Hindrar du dig själv på något sätt? Skriv ner det du kommer på och berätta det gärna för någon i din omgivning.

Har du svårt att hitta storslagna drömmar och gillar kortsiktiga målsättningar? Jag gissar att när tillräcklig drivkraft finns når du oftast dina mål. Tänk dig att du vaknar upp om tio år och ser tillbaka på ditt liv. Vilka två saker skulle du absolut vilja ha gjort eller uppnått innan dess? Skriv ner dem och berätta det gärna för någon i din närhet.

Nu, när du har en dröm nerskriven, föreställ dig att du redan nått den. Att du precis genomfört din dröm, slutfört ditt projekt eller nått ditt stora mål. Skapa en målbild. Vad ser du? Vad hör du? Vad känner du? Vad får ditt genomförande för övriga positiva konsekvenser? Blunda gärna och tänk dig in i situationen.

Faktum är att otydliga målbilder är den absolut vanligaste anledningen att vi inte når våra drömmar eller mål. Den näst vanligaste, tror jag, är vilket mindset vi har. Psykologiprofessor Carol Dweck från Stanford pratar i sin forskning om growth mindset som en nyckel. Jag är övertygad om att hon har rätt. Människor med detta mindset inser att färdigheter/egenskaper inte är förbestämda och fasta utan att ALLA kan utvecklas, lära nytt och förändra sig för att nå de mål man satt upp. Hur ser vi till att inte ens använda ord som ”jag är inte bra på….” eller ”jag har alltid varit dålig på…..”? Gunde Svan har ett uppfriskande mindset tycker jag. Han fick en gång frågan om det fanns något som var omöjligt. Vet ni vad han svarade? ”Nej, det är bara något jag inte lärt mig än!” Tack för att du läste och ha en bra sommar!

Share

Kroppens viktigaste muskel

Jag funderade för några år sedan över vilken muskel jag var mest stolt över. Jag hade mitt självklara svar färdigt men den senaste tiden har jag ändrat mig.

Vi har olika anledningar till varför vi tränar. Vad är din huvudanledning? Oavsett om du tränar för att må bra, leva längre, se bra ut eller kunna prestera på topp inom en specifik idrott finns det en gemensam nämnare. Träning skapar nerbrytning av muskler, som sedan i återhämtning byggs upp till att bli lite starkare. Detta är grundidén bakom varför vi tränar som vi gör. Varierar vi träningen utvecklar vi en större flexibilitet. Om jag skulle träna samma sak med samma belastning varje gång skulle jag stanna i utveckling.

Ny belastning på musklerna ger en tillfällig nerbrytning som sedan ger en superkompensation i form av ökad styrka. Vid riktigt hård träning kan vi utmatta musklerna totalt. Efter ett lopp som Ironman är musklerna inte 100% tillbaka förrän efter en månad. Att våga vila tills kroppen är redo är definitivt en av de nycklar som hållit mig skadefri trots extrema belastningar under tävlingar. Jag funderade för några år sedan över vilken muskel jag var mest stolt över. Efter några års löpträning var mitt självklara svar hjärtat. Kanske inte den första muskel du tänkte på. Men faktum är att senaste forskningen visar att även hjärtat fungerar på samma sätt som övriga muskler. Att hjärtat superkompenserar för gradvis ökande belastning är allmänt vedertaget. Men att hjärtat också behöver återhämtning efter extrema fysiska urladdningar är en relativt ny upptäckt.

Jag har dock senaste tiden ändrat mina tankar om kroppens vikigaste muskel. Hjärtat kommer numera på en god andraplats. Jag har insett att kroppens viktigaste ”muskel” är hjärnan. Hjärnan behöver energi. Hjärnan gillar ökande belastning och kan hjälpa oss till omänskliga prestationer om vi vänjer den gradvis. Hjärnan kan tröttas ut om vi belastar den med för många beslut. Och framförallt, hjärnan behöver precis som övriga muskler återhämtning. Efter att ha gett 100% under ett Ironmanlopp i Barcelona i höstas tog det mycket längre tid för min hjärna att återhämta sig än vad det tog för kroppen. En bra minnesregel för återhämtning efter långa uthållighetsutmaningar är 1-1-2. 1 vecka för hjärtat, 1 månad för övriga kroppen, och 2 månader för hjärnan!

Om du återigen funderar på anledningen till att du tränar. Hur tränar du din hjärna för att må bra, leva längre, se bra ut och prestera på topp när det gäller?

Share