Planer för 2025 – raising (+racing) the bar

Hoppas året börjat bra för dig! Vi är redan i februari och precis som tidigare år tänkte jag dela med mig av mina planer för året (förra årets planer och summering). Häromdagen fick jag frågan av en adept om det inte var dags att skriva om mina planer för året. Och det är klart att det är dags för det! Jag ville dock vänta in ett lotteri och en väntelista men nu har jag 100 % klarhet i årets lopp och stora mål!

20 år sedan starten

Tiden går och i år är det 20 år sedan jag sprang mitt första motionslopp (Göteborgsvarvet). Det blev startskottet till en helt ny passion, identitet och livsstil för mig. När jag 2012 startade Ironcoach och började coacha andra hade jag visionen att någon dag i framtiden kunna leva enbart på att jobba med min passion. Det var dock högst osäkert om det någonsin skulle bli verklighet. Sedan några år tillbaka lever jag min dröm och det är något jag är väldigt tacksam för. Min fru frågade mig för ett tag sedan vad “det bästa med mitt jobb är”. Det bästa svaret jag kom på var något i stil med “att det inte känns som ett jobb”. Jag är verkligen lyckligt lottad att varje dag få jobba med inspirerande individer med liknande passion för att testa sina gränser inom uthållighetsidrott och i livet i stort.

Vad händer 2025?

Inför 2024 satte jag tre stora (och väldigt olika) mål. Att slå nordiskt rekord i 24-timmars, springa under 2.30 på Berlin marathon och vinna Kullamannen 100 miles. Det blev två stolpe ut och en stolpe in. Ändå en ok utdelning med tanke på hur tuffa målen var och vilken sannolikhet jag gav mig själv att fixa dem (du hittar mer om dessa tävlingar här på bloggen). Efter 2023 skrev jag att det var härligt att känna att man är i sitt livs löpform som 43-åring. Efter 2024 kan jag konstatera att det är ännu bättre att ha samma känsla som 44-åring. Kan du gissa vad det övergripande målet för 2025 är? Helt rätt, att slå mitt egna yngre jag på fingrarna vad gäller löpform 🙂

Lopp

Här kommer en lista på de tävlingar jag planerar att springa under 2025

  • Snapphaneracet 50 km (15 februari)
  • ÖST 60 km (12 april)
  • Svenska mästerskapet i 100 km (26 april)
  • Uka Pain 100 miles (30-31 maj)
  • Ladonia Mountain Trophy (8-10 augusti)
  • UTMB (29-30 augusti)
  • Kullamannen 100 miles (31 oktober-1 november)

Specifika mål

Precis som 2024 så har jag satt upp ganska tuffa specifika mål för respektive tävling. Att delta och gå i mål vet jag att jag kan. För att ge motivation i träningen behöver målet spetsas till mer än så. Och precis som förra året tänker jag inte vara “hemlig” med vad jag satsar på. Så här kommer listan igen. Med de specifika målen i parantes!

  • Snapphaneracet 50 km (vinst)
  • ÖST 60 km (vinst och försöka ta tillbaka banrekordet)
  • SM 100 km (Tid: 6.40 vilket innebär att jag behöver springa 10 st 10km-lopp på under 40 minuter i sträck, det skulle även innebära svenskt M45-rekord med 16 minuter och antagligen räcka till SM-medalj i totalen)
  • Uka Pain 100 miles (vinst, få höga rankingpoäng, slå banrekord)
  • Ladonia Mountain Trophy (äventyr på Kullaberg med adept och vän Emelie Eklöf (man tävlar i par), att bara få möjlighet att delta i denna tävling som kommer bli helt galen på många sätt känns tillräckligt motiverande så här har jag inga prestationsmål alls)
  • UTMB (176km, 10000 hm) (slå min tid från förra gången 2019 med minst 10 timmar! Eller kanske närmare bestämt under 27 timmar, vilket vore (tror jag) den näst bästa tiden av en svensk herre på UTMB efter bergsgeten Petter Restorps sub 24 timmar. Sen har vi ju Mimmi Kotka och Kristin Berglund som kört snabbare än så på damsidan!
  • Kullamannen 100 miles (vinst och diamantring)

Jag delar med mig av all min träning på strava så där kan du följa med dag för dag mot målen 2025 om du är nyfiken. Utöver mina egna mål har jag MÅNGA adepter med riktigt coola och tuffa mål för året. Mer om detta i kommande inlägg under året.

Hoppas du också vågar spänna bågen och sätta tuffa mål där risken att misslyckas ibland är större än chansen att lyckas. För det är ju där utanför komfortzonen, när vi ger oss på det okända och svåra, som vi utvecklas som mest. Och belöningen blir som högst om vi lyckas. Tack för att du läste och hoppas vi hörs under året!