SM-silver och annat från Q1+ 2025

Tänk att det redan är maj. En tredjedel av året har gått och säsongen för både mig och de flesta av mina adepter är i full gång. I början av året skrev jag om mina mål för året. Min första tävling för året var Snapphaneracet 50 km. Jag startade offensivt och ville testa formen, foten (den stukade) och knoppen. Foten funkade bra men kroppen funkade inte riktigt som vanligt och andra halvan blev någon form av överlevnad snarare än kamp om vinsten. Kanske pga att jag veckan innan hade varit förkyld. Dessutom blev jag sjuk igen några dagar efter loppet. En tredjeplats blev det iallafall till slut. I damloppet tog Emelie Eklöf en fin andraplats!

Under mars var jag inbjuden till Ultralandslagets träff i Göteborg som föreläsare. Jag passade på att delta på hela lägret eftersom jag dessutom “kvalade in” som deltagare med mina resultat från 24-timmars och 100 miles. Jag föreläste om träningsupplägg och vad man bör tänka på när man lägger upp sin egen träning. Förutom de teoretiska delarna hann vi även med ett par roliga gemensamma träningspass.

Från teamet tog Lukas Petersson en andraplats i Teambackyard Ronneby, Daniel Larsson genomförde lerfesten Cianti by UTMB 120k, Martin Creydt krossade sitt personliga rekord på Gotrun 50 miles och Anna Carlsson VANN Ecotrail Paris (wow)!

Sista helgen i mars samlade jag mitt ultragäng (sk IRunTeam) på Isaberg för en träningshelg. Det blev två grymma dagar med härlig träning, natur, musikquiz, mat och mysigt häng! Det är sådana här helger jag påminns om varför jag ska fortsätta på inslagen bana som coach!

April började på bästa möjliga sätt. Richard Hartgers vann sitt första (men inte sista) 100-mileslopp på en ny tuff bana på TEC (Tyresta Extreme Challenge). En av de mest klassiska svenska 100-milestävlingarna. Ett riktigt genombrott!

En tradition för många sydsvenska ultralöpare (500 anmälda) är att inleda april med att springa Österlen Spring Trail 60 km. För mig var det fjärde gången och jag gick in för att försöka slå min bästa tid från 2023 (trots att banan blivit längre och jag äldre)! Extra kul att många ur mitt team var på plats och vi träffades för lite pepp innan start (och såklart efter målgång).

Det blev en hård kamp om segern och jag ledde nästan hela vägen. Med fem kilometer kvar passerade dock Johan Lantz och jag klarade inte att svara. Men jag är trots allt nöjd med mitt lopp även om jag varken vann eller slog min gamla tid. Jag gav allt jag hade för dagen och skulle inte velat ändra något i mitt upplägg. Benjamin Holst Kjeldsen tog en fin 8e-plats, Emelie Eklöf 4e-plats och Ida Byggeth 5e-plats! Dessutom slog flera andra präktiga personliga rekord jämfört med föregående år.

Två veckor senare var det dags för SM på 100 km i Växjö. Jag var med som bisittare i Ultraaktuellt och pratade både om ÖST och SM. Avsnittet finns här. Jag gick in i SM-tävlingen med målet att se om det gick att snitta 4-minutersfart i 10 mil. Det höll i 75 km men sedan rann tiden iväg lite grann. Min sluttid blev 6.51 (4.06-fart) vilket räckte till SM-silver (+ guld i M45) efter grymma Anton Gustavsson som sprang på den tredje bästa tiden genom tiderna i Sverige. Jag tog mig iallafall in på topp-10-listan genom tiderna och slog nytt svenskt M45-rekord. Grymma Alfons Enell (21 år) tog bronset. 31 varv runt sjön Trummen i Växjö kan låta tråkigt men faktum är att det faktiskt var roligare än förväntat. Dessutom var det otroligt skönt att efter mitt lopp kunna stå vid sidan av 24-timmarsbanan och heja istället för att vara med själv i det loppet (jag deltog 2022 och 2024)!

Daniel Bååth tog en fin 8e-plats (+silver i M45) på SM i 24-timmars! Anders Magnusson genomförde det tuffa etapploppet Costa Brava Stage Run, Annika Westin tog en 4e-plats i Munkastigen 44k och Markus Lindsjö försvarade teamets färger på Bornholm i Hammer Trail 50 km (debriefmötet med Markus gav mig flashbacks till mitt lopp på Bornholm 2017).

Nu är det maj och det kommer bli en spännande månad. För egen del satsar jag och flera andra från teamet mot Uka Pain i Älvdalen. Några andra kommer dra till Transsylvanien respektive Alsace för internationella bergstävlingar. “One team, endless dreams” helt enkelt!