Whypower – när willpower blir sekundärt

Vad gör man när motivationen att sträva framåt försvinner? När allt man vill bara är att ligga kvar i sängen och ge upp. Vi har alla varit där vid ett eller annat tillfälle. Och vad skiljer människor som ger upp om och om igen från de som inte gör det?

Jag tror att en av de största skillnaderna mellan någon som når sina mål och någon som inte når fram är insikten om VARFÖR man strävar mot sitt mål. Edvard Deci använder termerna inre och yttre motivation. Inre motivation kommer naturligt och utan extern påverkan. En drivkraft som bara finns där eller som utvecklas över tid. Har man hittat sin inre motivation är förmånen att få sträva framåt är en förmån i sig. Deci och den mer populärvetenskapliga författaren Daniel Pink (vars bok du borde läsa) pekar även på tre faktorer som kan öka den inre motivationen. Autonomi (möjligheten att styra hur man gör något), Mastery (möjligheten att kunna bli riktigt bra på något) och Purpose (det högre syftet). Har du hittat en inre drivkraft att sträva framåt är det nästan som om det inte finns något alternativ till att sträva framåt. Att stå still hade gjort mer ont.

Yttre motivation kan vara faktorer som pengar (lön, prispengar, arvode etc), grupptryck, hot om straff eller morötter eller något liknande. Någon annan vill att du ska sträva framåt helt enkelt. Kombinerat med stark willpower kan yttre motivation ta dig ganska långt. Jag skrev om willpower i två inlägg i våras här och här. Men håller det i längden? Är det något mer som krävs för att bli riktigt framgångsrik på sikt. Jag tror faktiskt det. Titta på detta som jag tycker sammanfattar min teori gällande framgång.

Whypower

När inre motivation som bygger på självbestämmande, möjligheten att bli riktigt bra på något som har ett högre syfte existerar skapas inspiration att flytta berg. Denna inspiration kan räcka ganska långt men utan DISCIPLIN att fortsätta även när det blir tufft och i längden kanske detta inte är tillräckligt? Vad betyder disciplin? För mig handlar det om att bli riktigt bra på att planera, att välja vad jag lägger min tid på och att våga välja bort sådant som inte tar mig närmare målet. Stark disciplin kombinerat med yttre motivation kan ta oss ganska långt (tänk själv på något jobb du haft där lön eller miljö fått dig att leverera bra under en period) men i längden tror jag WILLPOWER är en svagare kraft för framgång än det som jag från och med nu myntar som begreppet WHYPOWER. När vi lyckas hitta en stark inre motivation att sträva mot ett mål, och kombinerar det med disciplin. Då händer det saker. Strävan stoppas inte av hinder på vägen. If there´s a will, there´s a way brukar man säga. Jag skulle vilja säga att If there´s a will and a why, there´s a highway!

Har du hittat din Whypower någon gång, och hur kändes det?