Taggarkiv: coaching

Slipp skador

/i , /av

Efter önskemål tänkte jag skriva lite kort om mina åsikter kring hur man kan slippa skador i samband med löp- och triathlonträning. Jag sitter inte på några hemligheter egentligen, men faktumet att jag sedan jag började med långdistanslöpning 2005, och triathlon 2008, inte har varit skadad överhuvudtaget gör att jag tänkte dra lite slutsatser till vad jag tror ligger bakom. Sen har alla olika bakgrund och svagheter/styrkor sedan tidigare vilket gör att vissa personer kanske behöver vara extra noga med vissa saker och andra med andra. Åldern spelar ju såklart in, ju yngre man är desto lättare är det att ”slarva” med nedanstående utan att bli skadad. Men att vara oförsiktig som ung kan straffa sig senare i livet så jag tror alla har nytta av detta.

  1. Jag har ALLTID (även under de hårdaste träningsperioderna) minst en vilodag varje vecka.
  2. Efter säsongens viktigaste tävling (framförallt om det handlar om marathon eller Ironman) tar jag ca 2 veckor helt off, och sedan minst 2 veckor ytterligare med helt ostrukturerad, lugn och lustfylld träning.
  3. Jag har styrketränat endel som ung och har insett vilken grundstryka det gett mig och vilken betydelse det har för uthållighetsidrotter och extrema påfrestningar under längre tid. Jag fortsätter att stora delar av året inkorporera funktionell och specifik styrketräning och lägger ofta lite extra krut på det under hösten/vintern/off season.
  4. Jag försöker alltid att välja det mest naturliga alternativet när det gäller mat, och ser till att äta två lagade mål mat om dagen med mycket grönsaker och frukt.
  5. Ibland är en extra timmes sömn mer värt än en extra timmes träning. Både för prestation och hälsa. Det gäller att lära sig lyssna på kroppens signaler när det tillfället inträffar.
  6. Näst efter hjärtat så är foten (om vi ser den som en enhet) kroppens viktigaste muskel vid löpning, därför försöker jag på sommarhalvåret springa barfota minst en gång per vecka och gå mycket barfota utomhus, och övriga delar av året springa i så lätta skor som möjligt samt använda balansplatta regelbundet.

Skriv gärna i kommentarfältet om du har några tips att dela!

Time for reflection

/i , /av

Januari. Tiden på året då det är dags att reflektera över det nya året. För mig har jag ett stående löfte till mig själv varje nyårsafton. Att försöka göra nästkommande år till ännu bättre än det förra. Vad bättre innebär är såklart helt subjektivt men mitt 2012 var bättre än 2011 på många sätt, och 2011 var bättre än 2010 på många sätt osv. Ständigt förbättring med andra ord. När jag summerade året 2012 insåg jag att jag lyckats med konststycket att slå personligt rekord på alla distanser från 3000m löpning till Ironman under ett och samma år. Dessutom har det hänt endel andra intressanta saker under året. Mina highlights för 2012:

  • Började året som pappaledig, vilket var en ”twice in a lifetime experience”
  • Startade Ironcoach för att kanalisera all inspiration och skapa en pay-it-forwardmöjlighet för att ge fler chansen att utforska sin fulla potential
  • Blev av med jobbet men lyckades hitta ett nytt ännu roligare
  • Tog mig in på tio-topplistan över all-time-fastest-Ironman-races bland svenskar med 8.33 på  IM Sweden
  • Hade möjlighet att spendera mer tid än tidigare med min familj och lära min son att gå från enstaka ord till fullständiga meningar, och vara med på gravidresan ytterligare en gång med min fru.

Sen började ju 2013 inte så dåligt heller. Highlight of the year redan på tredje dagen med ankomsten av vår andra son, Eli. Blir svårt att toppa resten av året men ska definitivt kompletteras med ytterligare ständiga förbättringar inom alla områden i livet. Keep it up!

Inspiration

/i /av

Något jag har börjat fundera mycket på den sista tiden är vikten av att hitta inspirationskällor. Personer som man på ett eller annat sätt ser upp till och kan lära sig något av. Jag har under 2012 arrangerat några stycken workshops kring målsättning och detta har varit en grundbultarna i att kunna utvecklas och hålla sig till sina tufft uppsatta mål. En av mina inspirationskällor som jag brukar nämna är min farmor Elin.

Farmor dog för 16 månader sedan, 90 år gammal. Jag fick beskedet samma kväll som jag hade slagit mitt egna personliga rekord på Ironman och kört under 9 timmar för andra gången i livet. Helt plötsligt kändes hela den prestationen väldigt liten. Men det var trots allt ganska väntat. Hon hade varit sjuk ett tag, och låg inlagd. Jag och min son hade hälsat på henne bara två dagar tidigare, och hon sken upp som en sol när vi kom så på ett sätt kändes det ändå bra i sorgen. Jag kände det nästan på mig när vi lämnade sjukhuset den dagen och det var inget som kom speciellt plötsligt då hon hade blivit svagare och sämre gradvis under en tid. Under min uppväxt betydde Farmor mycket för mig, och jag sov ofta över hos henne, och vi lekte med en massa olika saker. Hon var jättepigg och aktiv ända fram till hon var runt 85 år, vilket är en av anledningarna att hon är min inspirationskälla. Jag tror att aktivitet och positiv inställning är en av hemligheterna till att leva länge.

Jag har också reflekterat endel sedan hon dog kring hur stark hon måste ha varit. Min farfar (som jag aldrig fick träffa) dog för nästan 40 år sedan, och hon levde sedan själv de sista 35 åren av sitt liv. Att förlora sin livskamrat så plötsligt och tidigt och ändå lyckas vända denna negativa upplevelse till att verkligen göra det mesta av resten av sitt eget liv tycker jag är värt beundran. Jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva samma sak, men faktumet att hon tog sig igenom detta trauma talar om en styrka som jag hoppas att jag har inom mig och som jag tycker är otroligt inspirerande.

Sen har jag alltid tyckt det är häftigt med allmänbildade personer (ska jag t.ex. nämna de fem bästa egenskaperna hos min fru så blir det en av dem) och jag och mina kusiner brukade skämta om att farmor nog hade läst frågorna (och svaren) på frågespelen i förväg, vilket hon såklart inte hade, hon var bara väldigt allmänbildad.

Focus on your limiters, but don´t forget your strenghts

/i , /av

Triathlon är som livet. Man blir aldrig fullärd. Det finns alltid saker att förbättra och nu är rätt tid på året att fundera på var du har dina svagheter och styrkor. Använd medtävlare som jämförelse. Titta på de personer som ligger nära dig i resultatlistan och jämför inom vilken/vilka grenar du ligger lite efter, och var du är bättre. Inom den gren där du är starkast, titta sedan var i resultatlistan du skulle hamnat om övriga grenar hade varit lika bra. Det finns alltid folk som är jämnstarka i alla tre grenarna, och hör och häpna, du hittar dem allt som oftast på topp tre i en resultatlista. Det är en av nycklarna inom triathlon. Jag var jättenöjd med att ha en av de snabbaste löptiderna av alla under mina första triathlontävlingar, men jag insåg efter ett par säsonger att även om löpningen var mitt vapen, så skulle jag aldrig ha chans på de där riktigt vassa placeringarna om jag inte försökte jämna ut mina styrkor. Jag får nästan alltid frågan vilken gren jag gillar bäst och vad jag är bäst på av de tre. Tidigare var det lätt att svara på men numera när jag tillåtit mig själv att inte fokusera så mycket på löpningen (vilket också krävde att jag svalde min stolthet eftersom jag tävlar mycket i rena löptävlingar också) blir det svårare att svara på. Vad jag är mest stolt över detta året är att jag (i mina egna ögon) har blivit en mer komplett triathlet där jag inte har supertydliga svagheter eller styrkor. Jag har helt enkelt blivit snabbare totalt sett.

Det ska tilläggas att en styrka (speciellt inom cykel eller löpning) också ska utvecklas, för ska man vinna stora tävlingar så räcker det inte att vara bra nog i alla tre grenarna, utan man måste också sticka ut från mängden, antingen under cyklingen eller löpningen. Men att bara sticka ut under t.ex. cyklingen, och inte vara ”on par” med de andra under löpningen gör att man (titta t.ex. på Björn Andersson som antagligen är den mest kända triathlonsvensken internationellt (vid sidan av Lisa) pga sin monstercykling trots att han aldrig kört snabbare än typ 8.40 på en Ironman) inte kan dra nytta av sin styrka fullt ut. Allt hänger ihop såklart, och ingen del ska försummas, men allt som oftast har man nytta av att först behålla (alltså inte utveckla) nivån inom sin starka gren medan man tar upp de två andra till en bra nivå, och sedan jobbar man med sin styrka igen för att göra den till ett mer spetsigt vapen.

Cut the slack, focus on the core

/i /av

Efter första året som Ironcoach har jag som jag skrivit tidigare inte bara utvärderat mig själv utan även utvärderat var jag kan tillföra mest värde. Jag höll mitt erbjudande relativt öppet under 2012 med tanken att alla som ville bli bättre löpare eller triathleter skulle kunna ha nytta av mina tjänster. Under 2013 kommer jag dock skala ner mitt erbjudande till tre huvudaktiviteter som utgör den absoluta kärnan i det jag vill erbjuda. Tanken är att göra det jag gör bättre än någon annan och sedan lämna det som inte tillhör min kärna åt andra. Därför renodlar jag nu erbjudandet till

  • Ironmancoaching (i motsats till generell triathloncoaching) – det är här jag kan erbjuda spetskompetens på nationell nivå. Inom ramen för detta kommer jag även arrangera träningsdagar/camps.
  • Löpteknikanalys – för att det finns ett stort behov på alla nivåer av att förbättra sin löpteknik och lära sig mer om det och för att jag från de jag hjälpt hittills fått väldigt bra feedback på att jag kunnat tillföra mycket värde.
  • Föreläsningar & workshops

Hur blir man battre?

/i , /av

Jag har en metod som alltid funkar om man vill bli bättre på något. Genomför och utvärdera sedan dig själv. Denna metod har gjort att jag ständigt utvecklas med en strävan om att bli bättre på det jag gör. Ofta handlar det om att göra rutinsaker snabbare och effektivare för att kunna lägga mer tid på de saker som verkligen spelar roll. Men som sagt så hjälper det inte bara att tänka ut hur det bästa sättet borde vara. Testar du aldrig får du aldrig feedback som gör att du kan förändra, förädla, förbättra. Ju fler gånger du itererar denna feedbackloop, ju bättre kommer du bli. Enkelt va?

Efter att ha tävlat i Kalmar Ironman/Järnmannen fem gånger med förbättrat resultat för varje år (9.56, 9.15, 8.58, 8.57, 8.33) har jag alltså itererat min feedbackloop fem gånger (+en gång efter Ironman France där jag lärde mig MYCKET). Har lärt mig något varje gång jag genomfört en Ironman (även den sista) som till nästa gång gör att jag förhoppningsvis kan köra ännu snabbare, även om det blir svårare och svårare att sätta pers varje gång…

Jag startade Ironcoach i Mars 2012 med en vision om att kunna hjälpa andra nå sina drömmars mål, flytta sina gränser, och få chansen att utnyttja sin fulla potential. Jag vet vilken stor effekt det fått på mitt liv att krossa mina egna gränser och nå mycket längre än jag trodde var möjligt. Så i förlängningen var också min tanke att Ironcoach skulle kunna bli en pusselbit inte bara i utvecklingen av den rent idrottsliga förmågan utan även för personerna generellt.

För att komma tillbaka till min filosofi om att allt blir bättre av utvärdering/reflektion så har jag under de senaste månaderna utvärderat det gångna året med hjälp av både existerande och potentiella framtida kunder. Tack till er som gett feedback på ett eller annat sätt. Med det i bagaget har jag nu format om erbjudandet för 2013. Läs mer här. Min förhoppning är att fler ska få chansen att utforska sin fulla potential som har blivit lite mitt mantra kring Ironcoach.

Jag har även publicerat en FAQ med de vanligaste frågorna (och svar på dem) för vissa saker har inte varit helt 100% tydliga innan.

Från och med Januari 2013 kommer 10% av alla intäkter gå till välgörande ändamål. Det gör att du som Ironcoachkund inte bara investerar i din egen utveckling utan även gör världen till en bättre plats. Mer om det i en senare bloggpost.

Med vänliga feedbackloopar

Christian

IronTeam

/i /av

Nu startar rekryteringen till IronTeam 2013. Ett tydligare teamconcept med ett virtuellt team (du tävlar alltså kvar för din vanliga klubb) med ambitionen att vi tillsammans ska utvecklas bättre och snabbare än på egen hand. Utöver det värde jag som coach tillför finns det alltid saker att lära av andra likasinnade med samma eller liknande mål. Detta är hela grundtanken med att skapa ett virtuellt team med alla er jag kommer coacha under 2013. För mer info om de triathleter jag coachat under 2012, läs här. Som du ser är det allt ifrån förstagångstriathleter till rutiernerad Ironmen med några saker gemensamt:

  • Höga ambitioner om att bli bättre, snabbare eller klara av saker som de inte trodde var möjligt
  • En vilja att investera i sin egen utveckling för att maximera sin potential förr snarare än senare
  • Begränsad tid (heltidsarbetande med familj)

Exakta former för IronTeam 2013 är under definition just nu men är du intresserad av att vara med, hör av dig redan nu så återkommer jag med möjliga upplägg för att se till att vi maximerar din utveckling och dina chanser att nå dina mål. Jag kommer erbjuda olika nivåer av coaching för att det ska passa just dig!

Knack Ironmankoden #9

/i , /av

Den sista posten i serien om att knäcka Ironmankoden. Har under 8 veckor gett några av mina bästa tips på hur du kan bli en bättre och snabbare Ironman. Jag vill höra tips från er nu! Skriv en kommentar om en eller flera faktorer som du tror spelar störst roll för din prestation på Ironman. Nyckel 9 handlar alltså om att lära av varandra!

Knack Ironmankoden #8

/i , /av

Använd B-tävlingar (tävlingar som inte är lika viktiga som ditt huvudmål) och tuffa träningspass för att bygga självförtroende för din måltävling. Självförtroende och självkännedom (hur kropp och knopp reagerar i tuffa situationer) är en väldigt viktig komponent om man vill lyckas i en så pass tuff (både mentalt och fysiskt) sport som Ironman. Förutom att det ger bra träning och ger en hårdhet i kroppen att tävla mycket, ger det dig möjlighet att bygga upp ditt självförtroende och din självkännedom, vilket kommer göra att du vågar ligga närmare din fulla potential när du väl kommer till din huvudtävling. Jag skulle rekommendera alla att använda höst och vår till att springa fler löptävlingar både för att ha delmål under året, men framförallt för att bygga upp rutin och hårdhet i kroppen. Såklart är även cykel- och kortare triathlontävlingar jättebra som uppladdning men det finns oftast inte lika många och är mer säsongsstyrt.

För att illustrera vikten av självförtroende tänkte jag återigen använda mig själv som exempel. Jag sprang i juni 2012 Kustmaran på 2.42, bara sju veckor innan Ironman Kalmar. Vissa kan tycka att det är dumdristigt men för mig var det ett sätt att veta var jag stod löpmässigt (dessutom var det ett av mina huvudmål för säsongen) för att våga ligga på gränsen under Ironmanlöpningen i Kalmar. Tillsammans med detta resultat och vetskapen om att jag tidigare lyckats springa en Ironmanmara med mindre än 15 minuters diff från en ”fräsch” mara, visste jag att jag utan problem kunde sikta på 2.55 i Kalmar. Jag behövde aldrig tveka på min egen löpförmåga utan visste (pga att jag hade sprungit Kustmaran 7 veckor tidigare) att jag om inget oförutsett skulle hända lätt skulle ta mig under tre timmar på min Ironmanmara och att jag kunde gå ut i ett tempo som motsvarade en 2.50-mara och räkna med en viss tempoförlust den sista milen. Med facit i hand funkade strategin perfekt och jag gjorde 2.56, alltså 14 minuter över min tid på Kustmaran. Utan självkännedomen och känslan för rätt tempo (som jag även hade byggt upp under några tuffa träningspass) vet jag inte hur det hade gått, men det kändes väldigt skönt att kunna börja löpmomentet med vetskapen att jag hade tretimmarsgränsen som i en liten box!

Knack Ironmankoden #7

/i /av

Slå på alla triathloncylindrar dagarna före tävling genom att köra ett eller två lätta och korta triathlonpass. Vad menar jag med ett triathlonpass? Jo att du ska simma, cykla och springa i ett och samma pass och med så lite växlingstid som möjligt emellan för att ”väcka” kroppen neuromuskulärt på vad som komma skall. Jag har testat detta under den senaste säsongen efter att ha läst endel om bla hur den förre världsrekordhållaren Luc van Lierde alltid laddade upp inför en Ironmantävling, och jag måste säga att det hjälper. Har du någonsin känt att det tar några hundra meter innan du kommer igång under simmomentet, några kilometer innan du hittar en bra rytm på cyklingen och några kilometer innan benen vaknar på löpmomentet, ja då har du antagligen ännu mer att vinna på att testa detta än vad jag hade (brukar inte ha dessa problem).

Mina sista dagar inför Ironman Kalmar 2012 såg ut såhär:

Onsdag – 30 min sim lätt, 60 min cykel med några fartinslag resten lugnt, 20 min bricklöpning lätt

Torsdag – VILA

Fredag – Morgon: 30 min lätt cykel (testa race setup innan incheckning) + 10 min lätt löpning, Eftermiddag: 25 min lätt simning (på grund av praktiska skäl han jag inte med simning på morgonen)

Lördag – Tävling