Why Ironcoach

Appropå drivkrafter och att gå till botten med vad man har för drivkraft med olika projekt i livet tänkte jag resonera mig fram (för att tvingas tänka efter själv) till vad mina drivkrafter till att starta Ironcoach var/är. Varför?

I grunden handlar det om en passion för uthållighetsutmaningar i allmänhet och triathlon i synnerhet. Att kunna åtminstone delvis försörja mig på något som fram tills för ett år sedan bara varit ett stort intresse. Att möjliggöra för andra att göra resan som jag gjort under de senaste åren från glad motionär till att bli så bra man kan med de förutsättningar och begränsningar man har. Att få se personer utvecklas, inte bara rent athletiskt utan även som människor. Att göra resan som egenföretagare på riktigt för att kanalisera den erfarenheten till bättre coaching av de företag jag jobbar med i mitt andra jobb som affärsutvecklare. Att känna frihet i att kunna hänge mig åt de infall och den inspiration som dyker upp och kunna skapa värde för någon annan genom det jag gör.

Mitt mål utöver alla sakerna ovan är ni jag jobbar/jobbat/kommer att jobba med med om några år kommer och säger att jag gjorde en skillnad i er satsning mot tufft uppsatta mål, att ni genom att utmana era egna gränser har växt som personer eller att ni i sin tur har inspirerat andra till att våga sätta mål och bli mer aktiva.

Share

21-dagarsregeln

Jag fick ett önskemål om att jag skulle skriva om hur man börjar ett mer aktivt liv om man börjar från scratch. Det är kanske lätt att öka på sin träningsdos från att redan ha varit aktiv under flera års tid, men att bryta inaktivitet och börja från början och sätta ett mål som verkar helt avlägset. Hur gör man det? Jag ska försöka ge några huvudtips och knyta ihop säcken med vad jag kallar 21-dagarsregeln.

Om jag skulle coacha någon från soffpotatis till aktivt tränande med bättre hälsa, mer ork och förbättrade odds till ett långt liv skulle jag börja med att fokusera på följande:

  • Hitta en drivkraft att falla tillbaka på när det blir tufft och när du inte känner för att träna eller äta rätt. Det kan vara vad som helst, från att bli gammal och se dina barn växa upp, till att se hur bra man kan bli på något för att vara en bra förebild för sina barn. Eller något helt annat. Tricket här är att fråga sig “varför” tills man kommer till botten med sin drivkraft till varför man vill ändra sin livsstil. Det krävs ofta att man frågar varför 3-5 ggr. Ett exempel: Varför vill jag motionera? För att gå ner i vikt! Varför vill jag gå ner i vikt? För att undvika sjukdomar och skador längre fram i livet! Varför vill jag undvika sjukdomar/skador? För att få se mina barn växa upp och kunna njuta av många år som pensionär? Varför vill jag det? För att man bara lever en gång och vill utnyttja livet till max!
  • Be folk runtomkring dig om support och dela dina mål så att dina närmaste vet vad du vill uppnå. Vi lever i en social situation och det gäller att få folk runtomkring att jobba för dig istället för mot dig. Umgås med folk med liknande mål för att kunna stötta varandra.
  • I varje valsituation där du tycker det är svårt att stå emot frestelser eller veta hur du ska välja, tänk såhär: “Kommer detta ta mig närmare eller längre bort från mitt mål?” Självklart kommer man behöver göra saker som inte direkt tar dig mot ditt mål, men kan man åtminstone minimera antalet vanor/handlingar som motarbetar riktningen man vill emot så har man kommit långt på väg.

Tillbaka till 21-dagarsregeln. När man vill börja en ny vana (eller sluta med en ovana) så ska man ge det 21 dagar av medvetet, målmedvetet slit för att skapa en ny vana som sedan är integrerad i vardagen. Vill du t.ex. gå 30 min varje morgon eller på lunchen ska du göra det i 21 dagar och sedan kommer det “gå av sig själv” om du även har skapat förutsättningar enligt mina tre tidigare tips. Prova!

Share

Slipp skador

Efter önskemål tänkte jag skriva lite kort om mina åsikter kring hur man kan slippa skador i samband med löp- och triathlonträning. Jag sitter inte på några hemligheter egentligen, men faktumet att jag sedan jag började med långdistanslöpning 2005, och triathlon 2008, inte har varit skadad överhuvudtaget gör att jag tänkte dra lite slutsatser till vad jag tror ligger bakom. Sen har alla olika bakgrund och svagheter/styrkor sedan tidigare vilket gör att vissa personer kanske behöver vara extra noga med vissa saker och andra med andra. Åldern spelar ju såklart in, ju yngre man är desto lättare är det att ”slarva” med nedanstående utan att bli skadad. Men att vara oförsiktig som ung kan straffa sig senare i livet så jag tror alla har nytta av detta.

  1. Jag har ALLTID (även under de hårdaste träningsperioderna) minst en vilodag varje vecka.
  2. Efter säsongens viktigaste tävling (framförallt om det handlar om marathon eller Ironman) tar jag ca 2 veckor helt off, och sedan minst 2 veckor ytterligare med helt ostrukturerad, lugn och lustfylld träning.
  3. Jag har styrketränat endel som ung och har insett vilken grundstryka det gett mig och vilken betydelse det har för uthållighetsidrotter och extrema påfrestningar under längre tid. Jag fortsätter att stora delar av året inkorporera funktionell och specifik styrketräning och lägger ofta lite extra krut på det under hösten/vintern/off season.
  4. Jag försöker alltid att välja det mest naturliga alternativet när det gäller mat, och ser till att äta två lagade mål mat om dagen med mycket grönsaker och frukt.
  5. Ibland är en extra timmes sömn mer värt än en extra timmes träning. Både för prestation och hälsa. Det gäller att lära sig lyssna på kroppens signaler när det tillfället inträffar.
  6. Näst efter hjärtat så är foten (om vi ser den som en enhet) kroppens viktigaste muskel vid löpning, därför försöker jag på sommarhalvåret springa barfota minst en gång per vecka och gå mycket barfota utomhus, och övriga delar av året springa i så lätta skor som möjligt samt använda balansplatta regelbundet.

Skriv gärna i kommentarfältet om du har några tips att dela!

Share

Cred

En viktig del i en långsiktig satsning mot ett mål, oavsett vad det handlar om, är att man inser vilka personer och resurser man är beroende av för att lyckas nå sitt mål utan att försaka övriga saker i livet. Jag har under senaste året insett hur viktigt “teamet” runtomkring är för min långsiktiga motivation att förbättra mig. Teamet i mitt fall är i de flesta fall min fru som stöttar och hejar och är en stor bidragande faktor till att jag de senaste fem året har kunnat förbättra mig som jag har gjort. Sen finns det såklart ett mer perifert team med mina föräldrar, mina svärföräldrar och mina träningspolare och lagkamrater som såklart också spelar en stor roll.

Har arrangerat några workshops på sista tiden och detta är en av de faktorer som jag lyfter fram som mest avgörande när man vill jobba mot ett högt uppsatt mål. Att hitta personer runtomkring sig som antingen strävar mot samma mål (träningskamrater i mitt fall), eller som har en förståelse för målet (familj), och kan se en mening i att bidra till vägen dit.

Min ambition är att jag ska kunna vara en lika bra teamspelare i det min fru vill företa sig i livet. Oavsett vad det handlar om. Och såklart att vi tillsammans ska kunna nå våra gemensamma mål och bli gamla tillsammans. Tänkte bara ge lite cred till min fru. Passa på du också att ge cred till de som möjliggör det du är, vill göra och uppnå!

Share

Time for reflection

Januari. Tiden på året då det är dags att reflektera över det nya året. För mig har jag ett stående löfte till mig själv varje nyårsafton. Att försöka göra nästkommande år till ännu bättre än det förra. Vad bättre innebär är såklart helt subjektivt men mitt 2012 var bättre än 2011 på många sätt, och 2011 var bättre än 2010 på många sätt osv. Ständigt förbättring med andra ord. När jag summerade året 2012 insåg jag att jag lyckats med konststycket att slå personligt rekord på alla distanser från 3000m löpning till Ironman under ett och samma år. Dessutom har det hänt endel andra intressanta saker under året. Mina highlights för 2012:

  • Började året som pappaledig, vilket var en “twice in a lifetime experience”
  • Startade Ironcoach för att kanalisera all inspiration och skapa en pay-it-forwardmöjlighet för att ge fler chansen att utforska sin fulla potential
  • Blev av med jobbet men lyckades hitta ett nytt ännu roligare
  • Tog mig in på tio-topplistan över all-time-fastest-Ironman-races bland svenskar med 8.33 på  IM Sweden
  • Hade möjlighet att spendera mer tid än tidigare med min familj och lära min son att gå från enstaka ord till fullständiga meningar, och vara med på gravidresan ytterligare en gång med min fru.

Sen började ju 2013 inte så dåligt heller. Highlight of the year redan på tredje dagen med ankomsten av vår andra son, Eli. Blir svårt att toppa resten av året men ska definitivt kompletteras med ytterligare ständiga förbättringar inom alla områden i livet. Keep it up!

Share

Focus on your limiters, but don´t forget your strenghts

Triathlon är som livet. Man blir aldrig fullärd. Det finns alltid saker att förbättra och nu är rätt tid på året att fundera på var du har dina svagheter och styrkor. Använd medtävlare som jämförelse. Titta på de personer som ligger nära dig i resultatlistan och jämför inom vilken/vilka grenar du ligger lite efter, och var du är bättre. Inom den gren där du är starkast, titta sedan var i resultatlistan du skulle hamnat om övriga grenar hade varit lika bra. Det finns alltid folk som är jämnstarka i alla tre grenarna, och hör och häpna, du hittar dem allt som oftast på topp tre i en resultatlista. Det är en av nycklarna inom triathlon. Jag var jättenöjd med att ha en av de snabbaste löptiderna av alla under mina första triathlontävlingar, men jag insåg efter ett par säsonger att även om löpningen var mitt vapen, så skulle jag aldrig ha chans på de där riktigt vassa placeringarna om jag inte försökte jämna ut mina styrkor. Jag får nästan alltid frågan vilken gren jag gillar bäst och vad jag är bäst på av de tre. Tidigare var det lätt att svara på men numera när jag tillåtit mig själv att inte fokusera så mycket på löpningen (vilket också krävde att jag svalde min stolthet eftersom jag tävlar mycket i rena löptävlingar också) blir det svårare att svara på. Vad jag är mest stolt över detta året är att jag (i mina egna ögon) har blivit en mer komplett triathlet där jag inte har supertydliga svagheter eller styrkor. Jag har helt enkelt blivit snabbare totalt sett.

Det ska tilläggas att en styrka (speciellt inom cykel eller löpning) också ska utvecklas, för ska man vinna stora tävlingar så räcker det inte att vara bra nog i alla tre grenarna, utan man måste också sticka ut från mängden, antingen under cyklingen eller löpningen. Men att bara sticka ut under t.ex. cyklingen, och inte vara “on par” med de andra under löpningen gör att man (titta t.ex. på Björn Andersson som antagligen är den mest kända triathlonsvensken internationellt (vid sidan av Lisa) pga sin monstercykling trots att han aldrig kört snabbare än typ 8.40 på en Ironman) inte kan dra nytta av sin styrka fullt ut. Allt hänger ihop såklart, och ingen del ska försummas, men allt som oftast har man nytta av att först behålla (alltså inte utveckla) nivån inom sin starka gren medan man tar upp de två andra till en bra nivå, och sedan jobbar man med sin styrka igen för att göra den till ett mer spetsigt vapen.

Share

Cut the slack, focus on the core

Efter första året som Ironcoach har jag som jag skrivit tidigare inte bara utvärderat mig själv utan även utvärderat var jag kan tillföra mest värde. Jag höll mitt erbjudande relativt öppet under 2012 med tanken att alla som ville bli bättre löpare eller triathleter skulle kunna ha nytta av mina tjänster. Under 2013 kommer jag dock skala ner mitt erbjudande till tre huvudaktiviteter som utgör den absoluta kärnan i det jag vill erbjuda. Tanken är att göra det jag gör bättre än någon annan och sedan lämna det som inte tillhör min kärna åt andra. Därför renodlar jag nu erbjudandet till

  • Ironmancoaching (i motsats till generell triathloncoaching) – det är här jag kan erbjuda spetskompetens på nationell nivå. Inom ramen för detta kommer jag även arrangera träningsdagar/camps.
  • Löpteknikanalys – för att det finns ett stort behov på alla nivåer av att förbättra sin löpteknik och lära sig mer om det och för att jag från de jag hjälpt hittills fått väldigt bra feedback på att jag kunnat tillföra mycket värde.
  • Föreläsningar & workshops
Share

Hur blir man battre?

Jag har en metod som alltid funkar om man vill bli bättre på något. Genomför och utvärdera sedan dig själv. Denna metod har gjort att jag ständigt utvecklas med en strävan om att bli bättre på det jag gör. Ofta handlar det om att göra rutinsaker snabbare och effektivare för att kunna lägga mer tid på de saker som verkligen spelar roll. Men som sagt så hjälper det inte bara att tänka ut hur det bästa sättet borde vara. Testar du aldrig får du aldrig feedback som gör att du kan förändra, förädla, förbättra. Ju fler gånger du itererar denna feedbackloop, ju bättre kommer du bli. Enkelt va?

Efter att ha tävlat i Kalmar Ironman/Järnmannen fem gånger med förbättrat resultat för varje år (9.56, 9.15, 8.58, 8.57, 8.33) har jag alltså itererat min feedbackloop fem gånger (+en gång efter Ironman France där jag lärde mig MYCKET). Har lärt mig något varje gång jag genomfört en Ironman (även den sista) som till nästa gång gör att jag förhoppningsvis kan köra ännu snabbare, även om det blir svårare och svårare att sätta pers varje gång…

Jag startade Ironcoach i Mars 2012 med en vision om att kunna hjälpa andra nå sina drömmars mål, flytta sina gränser, och få chansen att utnyttja sin fulla potential. Jag vet vilken stor effekt det fått på mitt liv att krossa mina egna gränser och nå mycket längre än jag trodde var möjligt. Så i förlängningen var också min tanke att Ironcoach skulle kunna bli en pusselbit inte bara i utvecklingen av den rent idrottsliga förmågan utan även för personerna generellt.

För att komma tillbaka till min filosofi om att allt blir bättre av utvärdering/reflektion så har jag under de senaste månaderna utvärderat det gångna året med hjälp av både existerande och potentiella framtida kunder. Tack till er som gett feedback på ett eller annat sätt. Med det i bagaget har jag nu format om erbjudandet för 2013. Läs mer här. Min förhoppning är att fler ska få chansen att utforska sin fulla potential som har blivit lite mitt mantra kring Ironcoach.

Jag har även publicerat en FAQ med de vanligaste frågorna (och svar på dem) för vissa saker har inte varit helt 100% tydliga innan.

Från och med Januari 2013 kommer 10% av alla intäkter gå till välgörande ändamål. Det gör att du som Ironcoachkund inte bara investerar i din egen utveckling utan även gör världen till en bättre plats. Mer om det i en senare bloggpost.

Med vänliga feedbackloopar

Christian

Share

IronTeam

Nu startar rekryteringen till IronTeam 2013. Ett tydligare teamconcept med ett virtuellt team (du tävlar alltså kvar för din vanliga klubb) med ambitionen att vi tillsammans ska utvecklas bättre och snabbare än på egen hand. Utöver det värde jag som coach tillför finns det alltid saker att lära av andra likasinnade med samma eller liknande mål. Detta är hela grundtanken med att skapa ett virtuellt team med alla er jag kommer coacha under 2013. För mer info om de triathleter jag coachat under 2012, läs här. Som du ser är det allt ifrån förstagångstriathleter till rutiernerad Ironmen med några saker gemensamt:

  • Höga ambitioner om att bli bättre, snabbare eller klara av saker som de inte trodde var möjligt
  • En vilja att investera i sin egen utveckling för att maximera sin potential förr snarare än senare
  • Begränsad tid (heltidsarbetande med familj)

Exakta former för IronTeam 2013 är under definition just nu men är du intresserad av att vara med, hör av dig redan nu så återkommer jag med möjliga upplägg för att se till att vi maximerar din utveckling och dina chanser att nå dina mål. Jag kommer erbjuda olika nivåer av coaching för att det ska passa just dig!

Share

RAT-avdrag

Kära regeringen. Efter att ni konstaterat att såväl ROT- som RUT-avdraget blivit succéer i form av fler arbetstillfällen, mer tjänstekonsumption och som en följd av detta finare, nyrenoverade hus och välstädade hem, är det dags att börja fundera på nästa steg. Fina och välstädade hus i all ära, men vad är det som verkligen spelar roll såväl på individnivå som samhällsekonomiskt?

Att uppmuntra folk att inte bara se efter sitt hus och hem, utan sin egen hälsa, är i mina ögon det enda naturliga nästa steget om ni vill ta skattereduktionen till nästa nivå. Idag är tyvärr tjänster inom hälsosektorn en klassfråga där större delen av befolkningen inte har möjlighet att investera i sin hälsa. Ta chansen och vänd trenden mot sämre folkhälsa. Mitt förslag är ett RAT-avdrag där privatpersoner kan välja att utnyttja sina maximalt 50 000 kr i skattereduktion (som idag fördelas mellan ROT och RUT) även till hälsotjänster som Rådgivning, Aktivitet och Träning.

Yours truly.

Christian

Share